Att åtta veckor kan gå så snabbt?! Det känns som att Jilla och Pilgrims B-kull föddes för bara några veckor sedan. Från att löpet började och beslut togs om att para på det löpet har tiden bara flygit förbi.

Sex fina och välskapta valpar föddes 6 september. Då de lättaste valpen vägde 396 gram och den största 500 gram sånär som på 4 gram så trodde jag vid varje valp som kom att det var en hane jag hade i mina händer, men icke! De flesta säger att det var lyx att bara få tikar, riktigt så tänkte nog inte jag då min valplista var i huvudsak på hanvalpar. Men ett JÄTTETACK till er som spred att det fanns otingade valpar i lådan. På sista valpen blev det fyra på kö helt plötsligt, och redan nu är det kölista på nästa parning.

Tror att den här kullen är den kull som är med mest spridning geografisktdå valparna hamnat i Hammerfest i norr, Borås i söder, Mo i Rana i väst och Drängsmark i öst, därtill Transtrand och Boden.

Nu är endast Bessie kvar hos oss då vi väntar ut att hennes husse ska bli ”stadsanställd” och ha massor av tid för jakt. Bessie blir kvar hos oss några veckor till och jag får nöjet att se vad jag ställt till med. Jag är otroligt imponerad av denna söting. Bessie följer mig som en skugga, är vi i skogen så tar hon för sig och är riktigt nfiken, men när jag visslar på henne så släpper hon allt och kommer som en kanonkula. Inne har hon lärt sig att hålla avstånd från Glada men att Jilla och Pingla tycker alltid om att busa lite. Idag lärde jag henne att sova middag på min arm under täcket (väldigt lättlärd må jag säga)

Önskar er alla med valp härifrån stort stort Lykka till!!!