Tiden rusar och valparnas fart ökar på deras promenader. Jag minns att i Jillas kull var det många som var väldigt lika varandra. Bl a Jazza, Jaura och Joy, de fick jag filma och skriva namn på respektiva filmsnutt för att hålla isär. Den här kullen är också väldigt ”homogen” även om några nu börjar få lite färg på ett öra. Här får jag tänka vilket öra och vart på örat. Sen är det en som är rätt stor och helvit, hon är som en liten knubbig isbjörn och vill inget hellre än att ligga i famnen och bli klappad.

Då flera av dem ska åka rätt långt till sin nya familj så kan det vara skönt att bilturen inte blir en pina. 140 mil i ett sprut kan få vem som helst att tröttna. Därför har vi idag varit ute på första bilturen. Ni som vet var jag bor vet även att det inte är breda fina asfalterade vägar här. Jag delade upp kullen i två omgångar och körde ett par mil med varje grupp. Första gruppen sa inte ett minsta pip. Andra gruppen var mer normal och gruffade lite smått ett par minuter men sen släppte allt för då började de leka bak i buren. Så ingen av dem tycks tycka bilturen och otäck iaf.

Men, en uppfödares baksida är att oron att något ska gå fel eller att inte bli av med valparna. Just i detta nu, är det ännu ingen bestämd som sagt att ”vi vill ha sista valpen”. Några funderar och massor av krokar är ute. Då jag självklart tror på parningen så får jag väl annars ha en valp kvar här. Även om det inte är drömläge då jag bor trångt, är ensam och har inte bästa möjligheten att hålla fem hundar igång och ge dem det som de har rätten till.

Både Jilla och Pilgrim har fin stam bakom sig. Pilgrim blev årets Engelska Setter i Norge 2023, han är ur en kull där alla syskon utom en är meriterad. Hälsa och exteriör i topp! Jilla är ur en kull där båda är meriterade både på höst och vinter. Excellent och HD B. Jag förväntar mig hundar som kan jaga på både skog och fjäll i utmärkt kontakt.

Alla valparna är nu tingade till bra hem.

Nu har valparna blivit fem veckor och idag fick de prova springa på grus och gräs. Några passade på att brottas och dra syrran i öronen och några ville helst av allt mysa under jackan.

De äter nu mestadels torrfoder toppat med fil och får endast små slurkar från Jilla. De har alla hajat att man gör ifrån sig på lådan med pellets och i stort fungerar det bra. Jag har haft tanke att låta dem flytta ut i hundhuset men jag kan inte riktigt slita mig än då de är tysta och lugna inom hus så de får vara kvar inne en vecka till. Ännu en kull som är tyst och lugn inomhus, det ser jag som ett gott tecken.

Det är fortfarande en oplacerad tikvalp kvar. Är du jägare och ser din valp som en familjemedlem, tveka inte att höra av dig.

I helgen åkte vi iväg på den årliga fjällresan med valpköpare. Med på resan var valpar ur T, J, P och M-kullen. Vi gjorde en förenklad tur i år och kortade ner antalet dagar, plus att vi bar vår egna packning. Vandringen in i fjället bjöd på flera ”flog” då det lättade fåglar i omgångar, perfekt för unghundarna att gå först så de fick träna lugn i flog.

Dag två vaknade vi till ett tunt snötäcke som de redan vita riporna kunde gömma sig lätt i. De äldre hundarna klarade de sköra fåglarna och de yngre fick nog mest fokusera på reviering, kontakt och inkallning. Söndagsmorgonen bjöd på hård vind och där snön bitvis drivit till knändjup så då valde vi att gå mot bilarna för att slippa bli fast i fjället. En fantastisk helg som jag kommer bära med mig länge! STORT TACK, till er som var med!

Efter att ha varit på fjället i tre dagar så möts jag av valpar hemma som börjat gå runt i hundrummet. Otroligt vad fort de växer och utvecklas. Nu har smakportioner börjat och idag var det uppblött foder med lite fil på menyn. Alla valparna har enorm aptit!!! Men, när fast föda börjar ätas så börjar även en ny fas… Så idag kom bajslådan in och nu ska de skolas in på den så de på sikt blir näst intill rumsrena vid leverans. Imorgon väntar kloklippning och snart har fyra veckor passerats.