Nyss hemkommen efter ett mycket fint och välordnat prov i Sälen på jaktårets sista dag.
Jilla sticker ut på flera sätt. Hon är inte minsta lik sin mor Lykka eller halvsyster Glada. Hon har iof en tydlig av och påknapp men så vaken och framåt, det är full fart eller sova som gäller. Vi har varit ute rätt mycket både under hösten och våren, det går av bara tusan när hon är i släpp. Jag upplever henne lite sen i utvecklingen (eller iaf senare än de andra hundarna jag har) men nu känns det som att bitarna faller på plats och det blir bara roligare och roligare.
Vid provet i Sälen så visade hon upp ett ”Prima-Glimmrande” sök och jag tror jag aldrig varit så glad någonsin över ”bara ett sök”. Glada har också utmärkt sök men detta är nog strået vassare. På eftermiddagen i släppet innan henne fanns fågel som stöttes och försvann ner mot granarna. Jag styr ner henne så hon får hämta vinden och sedan vika in mot området. Där nöp mitt skräp till och visade ett stramt stånd, och mycket frisk resning….och lång eftergång. Hon fick därmed 3 UKL och det på nyslagen fågel! Samma dag och parti fick även Helags 3 UKL, ungefär samma scenario där med utmärkt sök men lång eftergång. Grattis till oss Marica!
Nu vilar vi en vecka och sen ska det jobbas med att packa ihop henne, annars kommer inte norden att räcka till för oss framöver. Nyss har hon även haft sitt första löp så snart ska vi göra en röntgen. Jag har även målet att ha godkänd apport inför höstens jakt. Det känns som att sommaren är räddad med massor av rolig träning!




