Så har nu Lykka fått sin kull med valpar.

Lykka började valpningen på dygn 61 och avslutade den på dygn 62 allt räknat från första hängningen. Så skoj att se hur lugn och stabil hon var hela utvecklingen, hon sov lite, viftade på svansen, hoppade i snödrivorna lite och blev allmänt busig på rastningarna. På kvällen började hon flämta och jag tänkte att så varmt har vi väl det ändå inte inne. Timmarna gick och hon sov lite hos mig på min smala Exped intill valplådan (finns det hjärterum så finns det stjärterum) eller så var hon ner i valplådan. Strax före kl 01 så blev hon lite orolig och började bädda om och om igen och jag tänkte att nu kommer de nog snart.

Första valpen, en hane, kom ut och välkomnades till världen 01.55, sen följde de övriga på med ca 30 minuters mellanrum och sen tog det stopp…Tankar som ”var det bara tre” fanns men hon var ju så stor…eller var hon inte det? Nåja, tankar om att det kanske bara var tre valpar for genom mitt huvud och skönt för Lykka med en liten kull. Men något stämde inte. Vi var ut och sprang lite i omgångar och min fasa för att få en valp ute i -25 grader var ingen skön tanke. Men Lykka sprang i full fart, knappt tagen av vad hon åstadkommit sista timmarna. Men nej, det ville inte bli något mer. Jag kontaktade en god vän med gigantisk erfarenhet och kunskap och vi kom mer eller mindre fram till att det kanske är bäst att ringa Djursjukhuset för att höra vad dom säger. Där sas det att vänta en halvtimme och om inget händer så kom in med henne.

Jag tror inte det tog en halvtimme utan vi startade bilen och var inne kl 06.00. Där såg vi att det fanns en valp kvar och den levde. Min rädsla för snitt började göra sig till känna-Jag vill inte ha min finaste snittad! Det måste finnas andra alternativ och då diskuterdes att tillsätta ett kalkdropp. Dripp dropp och sen kom krystningen igång och snart var den fjärde fightern ute. Den otroliga glädje, lycka och lättnad var obeskrivlig.

Kullen har sedan länge planerats att heta något på M men med då jag kände glädjen när sista tiken kom ut så ska kullen heta något på G. Min minsta prinsessa och Lykkas avkomma ska heta Glada. <3

Riktar ett stort tack till Tobias som var min extra hand under hela valpningen och även skjutsade in oss till Djursjukhuset, Kerstin som fanns på tfn trots att det var mitt i natten och även Djursjukhuset som mötte upp med ett fantastiskt mottagande när halva Sverige ligger och sover.